torsdag 1 september 2011

Don't let them in!

Efter nästan två veckor tillbaka på universitetet måste jag nog säga att jag kommit till en del insikter under sommaren. Jag vet att jag ändrat mitt tanke-/förhållningssätt till viss del under våren/sommaren, men nu har det blivit väldigt påtagligt.

För det första så är jag redan skoltrött! Eller, trött på studentlivet är väl kanske ett bättre sätt att uttrycka det på. Jag har haft en så bra sommar, då jag verkligen försökt att prioritera mig själv och vad som gör mig lycklig. Väl tillbaka på universitetet dyker det upp hinder för att fortsätta med det, så till en början fick jag nog lite av en chock, kände mig lite deppig, men nu har jag tagit ett steg tillbaka och tagit sats för ett nytt försök! För tyvärr finns det människor som verkligen bara suger energi och inte ger något tillbaka. Sådana människor som man ibland tvingas arbeta med. Men nu har jag insett att det faktiskt är helt okej att säga ifrån! Varför skulle någon annans åsikt vara viktigare än min egen? Jag har rätt att säga vad jag tycker och tänker, men utan att för den delen agera som en energislukare själv! Nej, låt mig ha min energi för mig själv, för den kan jag göra av med på mycket bättre saker på egen hand!

Och så dyker ju det här problemet upp igen, när jag bor så långt från klasskamraterna som jag gör, att jag oftast säger nej när de ska hitta på något. Till största delen beror det på att jag helt enkelt inte orkar pendla bara för att festa. Hur ska jag ta mig in/hem, ska jag vara nykter och trött och köra hem sent? Men så är jag också jäkligt trött på studentfestandet! Jag har nog fyllt min kvot helt enkelt. Och så är det så att jag insett att vissa människor där inte kommer att ha någon direkt plats i mitt liv efter universitetet, så då lägger jag hellre den energin och tiden på mig själv, min sambo och människor som jag har relationer till värda att vårda ömt!

Och allt detta ska jag då lyckas med utan att få dåligt samvete. I'm getting there, det gäller bara att inse att jag är den viktigaste personen i mitt eget liv! Så nu ska jag ta mig själv i handen och gå och laga köttbullar till my man och mig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar