Egot växer

Jag träffade flera zumbisar under marknaden i helgen och alla längtade efter att det skulle dra igång igen! Det roligaste att höra var nog att en av deltagarnas make tackade mig för att jag tröttnade ut hans fru!
Idag ringde dessutom en av zumbainstruktörerna från Tranås och frågade om jag kunde tänka mig att ställa upp som sjukdomsbackup framöver. Och det är jag ju självklart, så fort fötterna tillåter. Lite extra pepp nu då på att komma igång igen!
Förutom detta så kom en arbetskamrat bort till min plats idag och sa "Vad du har försvunnit!" Då hon jobbar med lönerna trodde jag att jag tabbat mig i rapportsystemet, men när hon fortsatte med "Jag borde kanske ta och äta sådär jag med" så fattade jag att det var rent fysiskt hon menade! Vilken komplimang! Jag försöker att inte väga mig så mycket, men vet att det bara är ett par kilo jag tappat, så det var skoj att höra. Jag tycker dock att kroppen börjat forma om sig en aning, framförallt midjan (om inte spegeln eller ögat luras). Jag suger åt mig av komplimangerna och tuffar på mot en kväll med tentaplugg. Det blir järnet nu med P:s hjälp så att jag äntligen kan få bli av med skiten på torsdag! Tuff tuff!